Kommentarer kap 2 | Livsförvandlande ord

VÄRLDENS VIKTIGASTE BOK

Kommentarer över Uppenbarelseboken kapitel två

Läsinstruktioner sändebreven

Upp 1:20 Hemligheten med de sju stjärnorna som du har sett i min högra hand, och de sju ljusstakarna av guld: De sju stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju ljusstakarna som du såg är de sju församlingarna.

Grekiskans ord för ängel kan bokstavligen översättas med budbärare eller sändebud. Dessa sju församlingsänglar håller JESUS i sin hand.

Vi befinner oss nu i den andra delen i Uppenbarelseboken som är församlingens tid och som består av sju sändebrev i de andra och tredje kapitlen. Budskapen i de sju sändebreven till de sju församlingarna kan tillämpas på tre olika sätt, varav det ena sättet inte behöver utesluta det andra:

1:a synsättet: Budskapen i sändebreven var adresserade till den tidens församlingar som var lokaliserade i Mindre Asien. Mina kommentarer över breven till de lokala och tidsbundna församlingarna kommer jag rubricera med respektive ortnamn.

Exempel: Efesus-församlingen, Smyrna-församlingen, Pergamus-församlingen, Tyatira-församlingen, Sardes-församlingen, Filadelfia-församlingen och Laodicea-församlingen.

2:a synsättet: De sju församlingarnas olika läromässiga och andliga tillstånd finns representerade i församlingar över vår värld genom alla tider. Sändebrevens budskap kan därför tillämpas på vilken församling som helst. Mina kommentarer över teman och företeelser som är över tid och universella ska mer ses som Fördjupningar eller Tillägg om det är hämtat från någon annan bibelbok än Uppenbarelseboken.

3:e synsättet: Hemligheten med de sju stjärnorna som du har sett i min högra hand, och de sju ljusstakarna av guld. Det finns en hemlighet (mysterium) dolt med de 7 stjärnorna o de 7 ljusstakarna av guld vilka är de 7 församlingarna och dess 7 budbärare. Vad är det för hemlighet? Genom den helige Andes smörjelse kan vi förstå att budskapen i sändebreven beskriver sju olika tidsepoker och skeenden i församlingens historia. Denna historiska aspekt av sändebreven kallar jag för den historiska församlingen.

Efesus-församlingen (a)

Efesus var den mest framträdande staden i Mindre Asien.

Upp 2:1 Skriv till församlingens ängel i Efesus: Ängel kan också översättas med budbärare. Johannes behövde sannolikt inte skicka brev till änglar. Men vi kan tänka oss att det fanns en koppling mellan församlingens budbärare och församlingsängeln i den himmelska regionen. Det finns en andlig värld bakom det vi ser för våra ögon i vår fysiska värld.

Detta säger han. Alla andra böcker är inspirerade av den helige Ande i Bibeln, medan Uppenbarelseboken är direktinspirerad. JESUS stod framför Johannes och gav honom budskapet, allt vad han såg och hörde.

Han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, han som går omkring mitt ibland de sju ljusstakarna av guld: De sju guld-ljusstakarna är de sju församlingarna, vilket framkom i slutet av det föregående kapitlet. Kristus befinner sig mitt ibland ljusstakarna. Här håller han Efesus-församlingens budbärare under Gudomligt beskydd och omsorg i sin hand.

Upp 2:2-3 Jag känner dina gärningar och ditt arbete och din uthållighet och att du inte kan tåla dem som är onda. Och du har prövat dem som säger att de är apostlar men inte är det och du har funnit dem vara lögnare. Och du har uthållighet och har arbetat för mitt namns skull och har inte tröttnat. Blytunga ord:

- Jag känner dina gärningar.

Deras arbete hade inte blivit gjort i onödan. Församlingen hade visat tålamod under stor press. Ingen synd tolererades. Församlingen var aktiv och fick högsta betyg när det gällde arbete, uthållighet och ståndaktighet. De kristna i Efesus hade inte legat på latsidan. De hade en andlig bedömningsförmåga som gjorde att de kunde avslöja synd och villolära som försökte smyga sig in. Onda människor avslöjades och blev portade.

- Detta verkar vara en helt fantastisk församling. Se bara på deras outstanding bra verksamhet och vilken ordning som råder. Wov! Den församlingen vill jag tillhöra.

Men vad säger Herren? Vilket är hans omdöme?

Upp 2:4 Men jag har det emot dig att du har övergett din första kärlek. Församlingen hade arbetat till gränsen av utmattning. Det var bara en sak som den inte kunde ersätta, Herrens närvaro, shekina. Utvecklingen hade gått åt fel håll. I samband med att man började organisera församlingen och införa regler städade man bort den första kärleken. Församlingens övernaturliga födelse med mäktiga Andens manifestationer var förpassat till minnenas revy (Apg 19). Aposteln Paulus glödheta brev, Efesierbrevet, hade fallit i glömska och var inte längre något levande dokument. Man hade börjat tumma på det andliga kärlekslivets innersta princip, vilket är den innerliga troheten till JESUS.

- Alla de där sakerna är bra, men du har lämnat något i grund väsentligt, nämligen det förhållande vi hade i början. Gud är kärleken och vi är hans familj. Men vart tog den första glöden vägen? En morgon väntade jag på dig, men du kom aldrig. Du har så mycket annat för dig. Den första kärleken är ett momentum. Du har inte förlorat den kärlek du hade från början, utan lämnat den.

Så hade dock inte alltid varit fallet. I sitt brev till dem trettio år tidigare hade Paulus skrivit till dem:

- Sedan jag hört om er kärlek till alla de heliga.

Betydelsen av glöden och renheten i denna kärlek poängterade Paulus i Efesier-brevets avskedsord:

- Nåd vare med alla dem som älskar vår Herre JESUS Kristus i uppriktighet.

Efesus-församlingen (b)

Församlingens verksamhet präglades av arbetsamhet, flit och noggrannhet. Men något i grund väsentligt saknades. De hade inte förlorat eller tappat bort som ett olycksfall i arbetet, utan de hade övergett den första kärleken. Församlingen var inte kärlekslös. Nej men det var specifikt den första kärleken de lämnat. De ivrade för sin sak, men älskade inte JESUS som de borde.

Upp 2:5 Tänk därför på varifrån du har fallit och gör sinnesändring och gör de första gärningarna, annars ska jag med hast komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats, om du inte gör sinnesändring. JESUS kritiserade inte församlingen för att ha lämnat kärleken som sådan, utan för att de hade övergivit den första kärleken. De hade fallit ur nåden och hamnat i legalism och formalism.

- Glöm inte, träng inte längre bort, utan bringa till åminnelse, medvetandegör. Du måste konstant komma ihåg varifrån du fallit, från det himmelska livet, från din plats i himlen. Du är på fel väg och på väg bort från mig. Du kommer att förlora ljuset, Andens närvaro, om du inte ändrar dig. Kom ihåg – Gör sinnesändring – Börja om.

Upp 2:6 Men detta har du: att du hatar nikolaiternas gärningar som också jag hatar.

Nikolaiternas lära hävdade en särställning för präster och predikanter på bekostnad av de övriga i församlingen. Det var bra att de hatade det som Gud hatade. Det ska också vi göra.

Upp 2:7 Den som har öra må höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som övervinner ska jag ge att äta av livets träd som står i mitten av Guds paradis.

Stanna upp och reflektera! Var lyhörd för vad Anden vill säga till dig utifrån detta budskap. I Edens lustgård fanns det två träd som var särskilt omnämnda, kunskapens träd på gott och ont, och livets träd. Det gick inte att samtidigt ha tillträde till dem båda. Det ena trädet uteslöt det andra. Kunskapens träd på gott och ont, om rätt eller fel, symboliserar lagen eftersom det är lagboken som definierar vad som är rätt eller fel. Livets träd symboliserar nåden och livet i Kristus. Antingen är en människa under lagen eller i Kristus. Inte både ock, utan antingen eller.

Edens lustgård finns inte längre, men varhelst Gud är närvarande blir det paradisiskt förhållande. Det som gjorde Edens lustgård till ett paradis var att Gud var där. Livets träd har blivit omplanterat till bägge sidor om den flod som strömmar från Guds tron i det nya Jerusalem (Upp 22:1-2). Men för den troende finns det också en inre helgedom med Andens strömmar, där livets träd, JESUS Kristus, blivit inplanterad. Det är ORDET, JESUS Kristus som såtts in i den andliga människan. Jakob skriver i sitt brev:

- Ta ödmjukt emot ORDET som är inplanterat i er (Jak 1:21).

JESUS är ju som bekant ORDET. I Johannes-epilogen läser vi:

- I begynnelsen var ORDET, och ORDET var hos Gud, och ORDET var Gud. Den samme var i begynnelsen hos Gud. (Joh 1:1-2).

Du kan nu äta av Guds ORD och få mat för din andliga människa. JESUS säger till dig:

- Jag är dörren. Om någon går in genom mig ska han bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete. (Joh 10:9).

Åt alla övervinnare finns det därför redan här i detta liv ett paradisiskt liv att leva i gemenskap med Kristus, i Anden och ORDET.

Den apostoliska ur-församlingen

Den första församlingens gyllene tid är tämligen väldokumenterat eftersom dess historia står nedtecknad i Nya Testamentet. Vi går till Kolosserbrevet där Paulus skriver:

Kol 1:5-6 Evangelium finns i hela världen och växer och bär frukt.

Kristendomens snabba expansion under de första trettio åren är häpnadsväckande. Brevet till församlingen i Kolosse lär ha skrivits år 64. På rekordfart hade evangeliet nått hela den dåvarande världen fastän de var i avsaknad av våra dagars infrastruktur och tekniska landvinningar såsom mobiltelefoner, Internet och sociala media. De första kristnas hängivna böneliv var en framgångsfaktor liksom deras oförskräckta vittnesbörd om Kristi uppståndelse och den förföljelse som följde.

I Apostlagärningarna kan vi läsa om Ananias och Safiras lögn. Petrus sa till Ananias:

- Du har inte ljugit för människor, utan för Gud. Då Ananias hörde dessa ord, föll han ner och gav upp andan. (Apg 5:4).

Anananias och Safiras död är anmärkningsvärd, när de satte den första församlingen på prov med sitt hyckleri. Den första församlingen kunde inte tåla något sådant. Gudsnärvaron var så stark att man höll rent hus från lögner och hyckleri. All surdeg rensades obönhörligen ut, så väsensskilt från våra tiders kyrkor.

I Sändebrevet till Efesus läser vi:

- Men detta har du: att du hatar nikolaiternas gärningar som också jag hatar (Upp 2:6).

Det är första gången i Uppenbarelseboken som Herren säger att han hatar något. Efesus-församlingen hatade av hjärtat nikolaiternas gärningar. Det var ett plus att de hatade det som Gud hatade. Grekiskans nicolaitan kan översättas med erövrare av folket. Niko betyder dominera över, besegra o laitan betyder folk eller lekmän. Nikolaiternas praxis innebar en toppstyrning av församlingen på bekostnad av de övriga i församlingen. Den mogna frukten av nikolaiternas hierarki var laglöshet. Men hos första kristna förhöll det sig inte så. De höll hierarkin på armlängds avstånd.

Paulus skriver:

- För en annan grund kan ingen lägga än den som redan är lagd, vilken är JESUS Kristus (1Kor 3:11).

Även om aposteln Petrus var den obestridligt högsta ledaren man såg upp till och han hade fått himmelrikets nycklar överlämnade till sig av självaste Kristus blev han aldrig förordnad till ärkebiskop eller påve. Det fundament som ur-församlingen var byggd var Kristus och Petrus uppenbarelse om att JESUS är Messias, inte på Petrus som person. Utifrån Skriftens klara vittnesbörd trampade Petrus i klaveret även efter det att han mottagit Andens gåva och gått till hedningarna med evangeliet. Det hade varit en instabil grund att bygga på för den första församlingen om den varit byggd på honom, men inte så.

Och lägg märke till vad Petrus själv skriver i sitt brev:

- Till honom har ni kommit såsom till en levande sten, som visserligen är förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. Också ni, såsom levande stenar, är uppbyggda till ett andligt hus, ett heligt prästerskap. (1Petr 2:4-5).

Petrus var en av levande stenar i pluralis, liksom alla troende är levande stenar, vilka är uppbyggda på den levande stenen i singularis, JESUS Kristus. I den första församlingen var alla systrar och bröder på samma nivå, med samma avstånd till Gud, förenade i ett allmänt prästerskap.

Utifrån en historisk synpunkt var församlingen i Efesus en del av den apostoliska urförsamlingen. Johannes skrev brevet till församlingen i Efesus 96 e Kr. Det var bara femtio år efter det att församlingen grundats. Redan i detta skede kan vi se hur problem tornade upp sig och tillståndet förvärrades snarare än blev bättre. Församlingen i Efesus hade fötts i en väckelse som präglats av stark förkunnelse och mäktiga manifestationer av Guds kraft (Apg 19). Församlingen hade haft namnkunniga föreståndare, såsom Paulus nära medarbetare Timoteus och aposteln Johannes hade tjänat församlingen i 30 år.

Men allt detta var numera historia. Smekmånadsfasen var över. Ganska snart smög sig legalismen in och problemen tog över. Liksom i många andra väckelserörelser svalnade den första kärlekens glöd i och med andra och tredje generationens väckelsekristna.

Smyrna-församlingen

Upp 2:8 Skriv också till församlingens ängel i Smyrna: Smyrna motsvarar våra dagars Izmir i Turkiet. Det var en stor och vacker hamnstad, men församlingen var under svår förföljelse. Smyrna-församlingen får ingen tillrättavisning, men blir utmanad. JESUS hälsar dem i syfte att uppmuntra dem:

- Detta säger den förste och den siste, han som var död men som lever.

JESUS är den evige Gud som alltid existerat och kommer existera för all framtid. Han var vid dödens port, men är nu levande. Kristus kan aldrig mer dö. JESUS identifierade sig med dem som fick möta martyrdöden:

- Jag har varit där.

Smyrna betyder myrra. Den underjordiska församlingen spred en underbar väldoft. Den förföljda församlingen existerar än i dag.

Upp 2:9 Jag vet om dina gärningar och ditt lidande och din fattigdom, men du är rik, och jag vet om hädelsen från dem som säger sig vara judar, men som inte är det, utan än en Satans synagoga.

Smyrna-församlingen hade gärningar, lidande, fattigdom och var på gränsen till utmattning. Men JESUS påminde dem:

- Men ni är rika!

En förföljelse pågick som var avsedd att utplåna församlingen. Under tiden som brevet skrevs var ett tempel byggt i Smyrna för att tillbe kejsaren. I vilket yrkes-skrå folk än jobbade fick de skriva under ett dokument att kejsaren var herre. Detta ledde till den värsta sortens fattigdom för kristna, eftersom de vägrade att underteckna. Kristna ställdes därför utanför arbetsmarknaden och saknade bostad. Flera av dem var fattiga slavar. Rika kristna blev fråntagna sina egendomar. Förföljelsen kom både från den romerska staten vilka såg de kristna som statsförbrytare och från judarna vilka ansåg dem vara Gudsförnekare. Judarna i Smyrna hatade de kristna. Likt Satan var judarna i Smyrna lögnare och mördare. De skapade falska rykten om kristna. Massavrättningar av kristna skedde. JESUS kallade inte Smyrna-församlingen till sinnesändring eftersom han visste om den reningsprocess de genomgick. De kristna i Smyrna levde under en ständig förföljelse som hela tiden pressade och tryckte på. Kristus hälsar våra förföljda och lidande bröder:

- Jag vet.

Upp 2:10 Frukta inte för något av det som du ska få utstå. Se, Djävulen ska kasta några av er i fängelse för att ni ska sättas på prov och tio dagar kommer ni att få utstå lidande. Flera av dem skulle komma att lida martyrdöden. JESUS sa till dem:

- Frukta inte.

Rädsla har med förlust att göra och här har vi utmaningen.

- Sluta vara rädd! Var trogen intill döden! Förföljelsen kommer inte pågå för evigt utan bara för en begränsad tid. Ni kommer att förlora något tillfälligt men vinna det eviga livet.

Var trofast ända intill döden, så ska jag ge dig livets krona.

Denna uppmaning gäller oss alla. Belöningen kommer från JESU egen hand. Livets krona bör förstås som det eviga livet i sig själv.

Upp 2:11 Den som har öra må höra vad Anden säger till församlingarna. Den som övervinner ska inte skadas av den andra döden. Det krävs en ny födelse. Charles Haddon Spurgeon myntade en gång följande och lyssna nu noga:

- Den som blivit född två gånger dör bara en gång, medan den som endast blivit född en gång dör två gånger.

Var och en som blivit född två gånger, det vill säga både blivit född naturligt och blivit född på nytt kommer bara dö en gång fysiskt till sin kropp men leva i evig gemenskap med Gud. Har man däremot bara blivit född en gång genom den naturliga födseln kommer man både dö kroppsligen och till sina ande i evig separation från Gud. Den andra döden drabbar alla dem som inte har sitt namn inskrivet i Livets bok. De kommer tveklöst bli kastade i eld-sjön.

Martyr-församlingen (a)

Brevet till församlingen i Smyrna beskriver den förföljda martyrförsamlingen från det första århundradet fram till kejsare Konstantins toleransedikt år 313. Från denna tid har vi många hjältemodiga berättelser som beskriver martyrernas beslutsamhet. Förföljelsen kom både från den romerska staten vilka såg de kristna som statsförbrytare och i synagogorna bad judarna:

- Må ingen nåd ges de kristna, utan må de i sin ondska gå under med hast.

Upp 2:10 Under tio dagar kommer ni att få utstå lidande. Var trofast intill döden, så ska jag ge dig livets krona. I brevet till församlingen i Smyrna finner vi ett tio-tal som är förknippat med förföljelse, lidande och martyrskap. I John Foxe bok Foxe´s Book of Martyrs som beskriver den tidiga martyrförsamlingen kan vi urskilja tio förföljelse-perioder, varav den sista perioden var värre än alla de andra och varade i tio år.

1:a förföljelsen: Den förföljelse som ägde rum när kejsare Nero regerade var från år 54 till 68. Nero var en grym och hemsk despot. Under hans regim blev aposteln Paulus halshuggen. Nero lade skulden på de kristna för en nio dagar lång brand i Rom, varav en svår förföljelse följde. I underhållningssyfte ikläddes kristna djurhudar och sönderslets av vildsinta hundar. Andra ifördes kläder doppade i vax och tändes på som levande i facklor i Neros trädgård under hans fester.

2:a förföljelsen: Sedan följde en förföljelseperiod under kejsare Domitianus tid vid makten från år 81 till år 96. Han var den kejsare som landsförvisade aposteln Johannes till straffarbete på ön Patmos. Under Domitianus tid anklagades kristna för att vara orsaken till svält, epidemier och jordbävningar. Pengar erbjöds till dem som vittnade mot kristna och många oskyldiga blev slaktade.

3:e förföljelsen: Därnäst har vi en förföljelseperiod under tiden Trajanus och Adrianus var kejsare från år 98 till 117. Ignatius som var föreståndare för församlingen i Antiokia visade på martyrernas mentalitet. Han dömdes till att bli deporterad till Rom för att lida martyrdöden där. Under transporten till Rom, i Smyrna, skrev han till församlingen i Rom och bad dem att inte försöka befria honom från martyrdöden. Det skulle beröva honom det han allra mest längtade efter och såg fram emot. På vägen till Rom, bevakad av soldater, predikade Ignatius Kristus i alla de städer som han for genom. När han väl framme hörde lejonens rytande fylldes han av en sådan längtan efter att lida för Kristus att han utbrast:

- Jag är Kristi vetekorn och faller nu till jorden genom vilddjurens tänder för att bli funnen som rent bröd.

4:e förföljelsen: En ny förföljelseperiod inträffade under kejsare Markus Aurelius Antonius regim från år 162 till 180. Under hans tid led Johannes tidigare lärjunge Polykarpus som var föreståndare i Smyrnaförsamlingen martyrdöden. När han förstod att soldaterna letade efter honom försökte han fly och hålla sig gömd, men han röjdes av ett barn. Efter att ha utspisat vakterna som bevakade honom med mat som han lagat bad han om att få en timme till bön, vilket gavs honom. Polykarpus bad med en sådan iver och hängivenhet att vakterna kände sig ledsna och bedrövade över att det var de som fått i uppdrag att vakta honom.

Polykarpus fördes inför landshövdingen och dömdes till att brännas i bål på marknadsplatsen. Efter att dödsdomen blivit given sa landshövdingen:

- Vanära Kristus och jag ska frige dig.

Polykarpus svarade:

- I åttiosex år har jag tjänat JESUS och aldrig någonsin har han gjort mig något illa. Hur skulle jag då kunna smäda min Kung som frälst mig?

Väl på marknadsplatsen bands Polykarpus vid en påle i stället för att som var brukligt bli fastspikad eftersom han försäkrade sina plågoandar om att han skulle stå orörlig i flammorna. När de torra stickorna som placerats runt honom antändes, steg lågorna upp i en cirkel runt hans kropp utan att vidröra honom. Bödeln blev då beordrad att avliva honom med svärd. När han så gjorde flöt en stor mängd blod ut och släckte elden. Polykarpus bröder i tron bad då att få hans kropp för att kunna begrava honom, men nekades till det. Kroppen skulle brännas till aska.

Martyr-församlingen (b)

Upp 2:10 Under tio dagar kommer ni att få utstå lidande. Var trofast intill döden, så ska jag ge dig livets krona.

5:e förföljelsen: Ytterligare en förföljelseperiod iscensattes av kejsare Lucius Septimus Severus under hans år vid makten 193 till 211. Här möter vi en ung mamma vid namn Perpetua som fortfarande ammade sitt barn och Felicita som var gravid. Perpetua hade kunnat undslippa martyrdöden om hon bara offrat till avgudar, men hon vägrade. Barnet togs ifrån henne och hon kastades i en fängelsehåla. Perpetua beskriver tillvaron fängelset:

- Fängelset är mitt palats!

Perpetua erbjöds ännu en gång frihet om hon bara offrade till avgudar. Hennes pappa kom till henne med barnet i sin famn och vädjade till henne att göra det. Men hon stod på sig:

- Jag vill inte offra.

Perpetua dömdes till att bli dödad vid nästkommande hedniska högtid. Den unge, oerfarne gladiator som skulle döda Perpetua skakade våldsamt inför att han skulle avliva henne. Vid flera försök att döda henne lyckades han bara skada henne obetydligt. Till slut tog hon tag i svärdsklingan och förde den till en livsuppehållande punkt på kroppen och led martyrdöden.

6:e förföljelsen: Härefter följde en förföljelse under kejsare Markus Maximus tid, vars regim sträckte sig från år 164 till år 238. Denne kejsare var en grym despot som dödade och begravde kristna i stora massgravar.

7:e förföljelsen: Nästa förföljelse inträffade under kejsare Decius regim som sträckte sig från år 249 till år 251. En svag kristen vid namn Nikomakus ställdes inför guvernören. Han befalldes att offra till hedniska avgudar, men svarade:

- Jag kan inte visa den respekt för onda andar som endast anstår den Allsmäktige.

Nikomakus placerades omgående sträckbänken. Efter att genomlidit sina plågor endast kort stund återkallade han sin tro. Så fort han frisläpptes greps han av stora själskval och dog. En ung flicka som hette Denisa bevittnade detta och utbrast:

- O du eländige stackare: Hur kunde du köpa ett ögonblick av lättnad på bekostnad av en olycklig evighet?

När guvernören hörde detta kallade han Denisa till sig. Hon bekände sig vara en kristen och blev halshuggen.

8:e förföljelsen: Därefter har vi en förföljelseperiod som inträffade under kejsare Valerianus regim. Förföljelsen började 257 och varade i tre och ett halvt år.

9:e förföljelsen: Den näst sista förföljelsen skedde under Aurelianus tid som kejsare åren 270 till 275.

10:e förföljelsen: Så har vi den sista förföljelsen som varade i just tio år under kejsare Diocletianus tid. Föregående förföljelserna var bara förstadier till denna allra värsta förföljelse.

Dagen då detta blodbad av kristna började var den 23 februari år 303. Det pågick till dess Konstantins toleransedikt utfärdades år 313. Förföljelse pågick alltså i tio år. Här av återkommer tio-talet från sändebrevet till Smyrna-församlingen. Kristna böcker brändes och samlingslokaler där troende samlades i jämnades med marken. En djärv kristen rev ner ett påbud som förbjöd kristna att utöva sin tro vilket myndigheterna satt upp på en offentlig plats i Nikomedia. Han arresterades, torterades och brändes till döds. Som en följd av detta kastades alla kristna i Nikomedia i fängelse.

Kejsarens adopterade son och efterträdare Galerius beordrade i hemlighet att sätta eld på det kejserliga palatset för att sedan beskylla de kristna för det. Detta i syfte att försäkra sig om att de kristna skulle bli strängt straffade. Kristnas hus sattes i brand och hela familjer innebrändes. Tunga stenar bands fast kring halsen på många. De bands samman och dränktes i sjön Marmara. Alla till buds stående medel användes vid förföljelsen, både individuellt och kollektivt, såsom sträckbänkar, piskor, svärd, dolkar, korsfästelser, gift och svältdöd. En stad där alla var kristna sattes i brand. Invånarna tvingades in flammorna. Kristna som undkom döden misshandlades så svårt att deras liv blev miserabla.

- Fader i himlen, välsignat vare minnet av alla dessa martyrer.

Pergamus-församlingen (a)

Upp 2:12 Och skriv också till församlingens ängel i Pergamus: Pergamus var en betydelsefull stad men mörk plats full av avgudadyrkan, ett religiöst centrum där hedniska kulter hade sina fästen. Det fanns flera stora avgudatempel där, såsom Asklepios-templet i vilket det kryllade av ormar. Folk hade en satanisk tilltro till att ormbetten hade helande effekt. Avguden Asklepios var för övrigt avbildad som en orm.

Detta säger han som har det skarpa tveeggade svärdet. Församlingen i Pergamus var den kompromissfulla församlingen. Men JESU skarpslipade svärd gick rätt igenom församlingen för att åtskilja dem som var religiösa från de genuint andliga.

- Du tillåter i din mitt sådana som kompromissar och låter dem dominera över dig.

Upp 2:13 Jag vet om dina gärningar och var du bor, där Satan har sin tron. Och du håller fast vid mitt namn och har inte förnekat min tro, inte ens i de dagar då Antipas, mitt trofasta vittne, blev dödad hos er, där Satan bor. Församlingen fick kredit för att den höll fast vid tron på JESU namn under tider av svår förföljelse. JESUS-namnet har varit räddningen för Guds folk genom alla tider. Man hade gärningar och bekännelse, men lät sådana ta plats som Gud inte tolererade.

- De är under ert paraply. Det finns sådana ibland er som inte borde vara där.

Antipas mitt trofasta vittne. Enligt traditionen efterträdde Antipas Gajus som föreståndare för församlingen. Gajus kan vi läsa om i Johannes tredje brev. Namnet Antipas betyder mot allt, den icke anpassningsbare. Säkert passade han inte in i det kompromissfulla system som hade utvecklats. Priset han fick betala sin tydlighet var martyrdöden.

Där Satan har sin tron. Där Satan bor. Pergamus var ett sataniskt högkvarter. I stadskärnan fanns Zeus tempel med världen största altare där man offrade till avguden. Avguden Zeus figurerade tidigare i den heliga historien vid Antiokus Epifanes II vandalisering av judarnas tempel 170 f Kr när Antiokus satte upp en bild av Zeus på brännoffersaltaret. Likt Satan är Zeus en rival till herrarnas Herre och konungarnas Konung JESUS Kristus eftersom han titulerar sig gudarnas konung och himlens härskare.

På Zeus-altaret lär en stor metall-tjur ha funnits med ett hålrum och en öppning genom vilken man förde in levande människo-offer. Metall-tjuren ska ha hettats upp till den grad att de offer som fördes in brändes till döds. Sannolikt var det på ett sådant sätt som Antipas led martyrdöden, som en holocaust (ett brännoffer) där inget sparades utan allt brändes upp till aska, med andra ord förintades. Zeus-altaret var utformat som en tron. Ja, Zeus-altaret var i sanning Satans tron.

Upp 2:14 Men något har jag emot dig, att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att lägga en snara för Israels barn, till att äta av det som var offrat åt avgudarna och bedriva otukt. Bileam är en synnerligen märklig person som judarna möter på sin färd till Kanaans land. Vi läser om honom i den fjärde Mosebok. När Bileam inte kunde förbanna Israels folk som färdades genom Moabs hedmarker sa Moabs kung Balak till Bileam:

- Jag hade för avsikt att ge dig en stor belöning men din Gud har uppenbarligen förhindrat dig från att bli rik. Ge dig nu av hem.

Bileam som var riktigt girig efter den belöning kungen erbjöd sa då till kungen:

- Redan från allra första början sa jag ju till dina tjänare att det inte fanns någon besvärjelse eller trolldom som jag kunde uttala mot detta folk eftersom de är Guds folk. De är välsignade av Gud. Men du kan locka dem in i en fälla.

Och detta är Bileams lära:

- Gör så att Israels barn avfaller från HERREN och börjar tillbe andra gudar. Låt ditt folk gå ner för att möta israeliterna och inbjuda dem till era hem. När de väl kommit in era bostäder ska ni ta fram och visa dem era gudar. Föreslå sedan för dem att ni tillber era gudar tillsammans. Låt era flickor flirta med de judiska pojkarna så att de blir rejält sexuellt upphetsade och heta. När de sedan går i säng med flickorna ska de ta fram sina små Afrodite-statyer och säga: Får vi visa er hur vi tillber vår gud? Afrodite är vår fruktbarhetsgudinna. Hon måste vara med när vi har sex.

När de sedan börjar tillbe era gudar kommer deras Gud som är en svartsjuk Gud att förgöra dem.

Detta var vad Bileam lärde Balak.

- Bringa in andra gudar genom blandäktenskap. Få dem till att tillbe gud på ett inte föreskrivet sätt.

Pergamus-församlingen (b)

Upp 2:14 Men något har jag emot dig, att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att lägga en snara för Israels barn, till att äta av det som var offrat åt avgudarna och bedriva otukt. Staden Pergamus var uppenbarligen en i andlig mening riskabel plats att bo på eftersom det var svårt att upprätthålla skiljelinjen mellan världen och församlingen. Bileams lära innebar att religionsmingel som smög sig in i församlingen via sängvägen och blandäktenskap. Utan tvekan var blandäktenskap med ofrälsta och kompromiss med världen grundproblemet i församlingen. Det var svårt att ha några kontakter utanför församlingen utan att bli involverad i avgudadyrkan. Säkert fanns det sådana i församlingen som tyckte att kristna kunde ha frihet till sådant.

Upp 2:15 Så har du också några, som håller fast vid nikolaiternas lära, vilken jag hatar.

Vi har tidigare varit inne på det att grekiskans ord för nikolait, nicolaitan, betyder erövrare av folket. Niko betyder dominera över, besegra. Laitan betyder folk eller lekmän. Det finns inga historiska belägg, men namnets betydelse antyder att Nikolaiternas lära handlade om en uppdelning mellan präster och lekmän. Nikolaiternas lära innebar en toppstyrning enligt Gamla Förbundets organisations-modell, som gick ut på att ordinerade präster fick en särställning i församlingen. I praktiken innebar det upprättandet av ett system där prästerskapet stod emellan Gud och ordinära kristna.

Detta slag av prästerskap var nödvändigt under Gamla Förbundets tid. Men genom JESU död på korset upphörde det. Nu finns det bara en enda medlare mellan Gud och människor och det är JESUS Kristus (1Tim 2:5). Han gav sitt liv för att du skulle ha direkt tillträde till FADERN. Nikoliterna lär även introducerat avgudadyrkan och ha varit den lösa moralens förespråkare. Det är just detta som inträffar när vi förlorar den direkta och omedelbara kontakten med Gud. JESUS hatar därför varenda en som gör anspråk på att vara mellanled mellan dig och Gud, och som hävdar att det är nödvändigt att motta syndernas förlåtelse genom en ordinerad präst. Vi, du och jag, ska hata det som Gud hatar.

Upp 2:16 Gör sinnesändring! Annars ska jag snart komma till dig och strida mot dem med min muns svärd. Grundproblemet var att de behövde göra sinnesändring vilket handlade om en ändring av hjärtats attityd och inställning. Ingen kompromiss alltså utan andligt krig. Gjorde de inget åt missförhållandena skulle JESUS själv gå in och ta itu med Pergamus-församlingens systemfel, eftersom de släppt in sådant som han hatade. Det är som om JESUS ville säga:

- Tar inte ni tag i dessa saker kommer jag att göra det.

Upp 2:17 Den som har öra må höra vad Anden säger till församlingarna!

- Stanna upp! Tänk efter! Gör sinnesändring!

Den som övervinner. Jo då, det fanns övervinnare i Pergamus-församlingen.

Den som övervinner, honom vill jag ge att äta av det dolda mannat. Mannat innebär änglamat för varje dag, Gudomlig föda genom ORDET.

Den som övervinner, honom ska jag ge en vit sten. Den svarta stenen är ett uttryck för förkastelse, medan den vita stenen ger dig en frikännande dom och acceptans inför Gud.

Den som övervinner, honom ska jag ge ett nytt namn, på stenen skrivet, som ingen känner utom den som får det. Du kommer inte till himlen med ditt jordiska namn, utan med ett namn av helt annan kvalité. Ett namn som betecknar ditt nya liv med JESUS. Han har ett speciellt namn i beredskap för dig, ett nytt namn.

Statskyrkans uppkomst

Den institutionaliserade kyrkan börjar ta gestalt.

Upp 2:14-15 Men något har jag emot dig, att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att lägga en snara för Israels barn, till att äta av det som var offrat åt avgudarna och bedriva otukt. Så har du också några, som håller fast vid nikolaiternas lära, vilken jag hatar.

Misslyckandet i Pergamus-församlingen förebådade en tid i församlingens historia som är tydlig. I samband med kejsare Konstantins så kallade omvändelse och toleransedikt år 313 upphörde statens förföljelse av församlingen och ersattes av en period där kyrkan blev favoriserad av de styrande.

Det blev populärt att vara en kristen och hart när omöjligt att upprätthålla en skiljelinje mellan världen och kyrkan. Världen blev en del av kyrkan som blev statskontrollerad. Kyrkan ingick en ohelig allians med våldet, tronen och kapitalet.

Ett prästvälde uppstod i form av präster som efterhand blev biskopar och i ett senare skede utvecklades till ett påvedöme. Vi finner embryot till detta i brevet till församlingen i Pergamus. Idén om särskilt heliga män som blev mellanled mellan vanliga församlingsmedlemmar och Gud. Ett hierarkiskt prästvälde enligt Gamla Förbundets organisationsmodell utvecklades över tid med biskopar, kardinaler och påve. Den romerske kejsaren blev kyrkans överhuvud och först ut var Konstantin. Han var den förste romerske kejsare som utnämnde sig själv till kyrkans högsta ledare. År 440 blev Leo I förordnad som den förste påven för den katolska kyrkan och kristenheten i stort.

Det är väl värt att tänka på att när relationen försvinner övergår det till religion. När Kristi lära inte längre åtföljs föds dogmen. När det allmänna prästerskapet upphör uppstår den formella hierarkin och den institutionella kyrkan. Gud hatar det. Ingen står närmare FADERN än någon annan. Det är bara genom JESU blod vi har tillträde till FADERN.

Under denna period av kyrkohistorien började ikoner poppa upp i kyrkorna, döda reliker som man tillbad, med andra ord avgudadyrkan. Man tog in tankegångar från hedniska filosofer som Aristoteles, Platon och Sokrates. Hedniska traditioner och högtider kristnades, såsom julen och midsommar. Man höll visserligen fast vid vissa basala kristna sanningar, men likväl gick det utför med kristenheten.

Kristi lära ersattes av gärningslära och i kyrkorna började man tillbe JESU mor Maria. Observera att det inte längre främst var staten som förföljde den sanna församlingen, utan den institutionaliserade kyrkan. Mängder av rättrogna Antipas-själar gav sina liv som martyrer. Vi lyser frid över deras minne.

Satans tron i Tyskland

Upp 2:13 Jag vet om dina gärningar och var du bor, där Satan har sin tron. Och du håller fast vid mitt namn och har inte förnekat min tro, inte ens i de dagar då Antipas var mitt trofasta vittne, som blev dödad hos er, där Satan bor.

Under slutet av 1800-talet startade den tyske ingenjören Carl Human arkeologiska utgrävningar i den antika delen av staden Pergamus. Han trodde knappt sina ögon när han upptäckte Zeus kolossala altare, 35 meter brett och 33 meter djupt med en 20 meter bred fronttrappa. Carl Human började utgrävningarna år 1878.

Carl Human blev helt hänförd vid tanken på att flytta över altaret till Tyskland och han fick tillstånd till det av de turkiska myndigheterna. Han plockade med sig varje sten och träpanel och byggde på nytt upp Zeus altare i ett Pergamus-museum i Berlin. En detalj saknades dock. Den ihåliga metall-tjuren som en gång stod på altare hade gått förlorad under historiens gång och kom inte med i flyttlasset. År 1889 stod Zeus-altaret färdig-rekonstruerat i ett museum i Berlin. Satans tron hade med andra ord förflyttats till Tyskland. Under denna tid hade antisemitiska vindar börjat blåsa i Tyskland. Antisemitismen är satanisk. Var det ett ödets ironi att Adolf Hitler föddes samma år, 1889, som Satans tron stod återuppbyggd i Tyskland?

Pergamus-museet blev efterhand förstört, men restaurerade på nytt. Ett nyrenoverat museum öppnade dörrarna för offentligheten under 1930-talet. Nazist-partiet hade vid det här laget ökat i popularitet i Tyskland och var det näst största partiet.

Under slutet av 1930-talet fick arkitekten Albert Speer i uppdrag att bygga en plattform åt Adolf Hitler i Nurnberg. När han besökte Pergamus-museet i Berlin fick han idén om att göra en snarlik kopia av Zeus altare till en plattform för Hitler. Det var just på detta podium som Hitler för första gången offentligt yppade de olycksbådande orden om den slutliga lösningen. Den gamle ormen, Satan, kväste. Fick Hitler med sig hela konceptet? Det är svårt att veta. Men likt den ihåliga metall-tjuren som ursprungligen stod på Zeus-altaret i vilken människor levande fördes in genom en öppning för att brännas till aska skulle den judiska rasen föras in i Auschwitz brännugnar och förintas. Ingenting skulle sparas utan allt skulle brännas upp till aska, ett holocaust.

Var finns Satans tron idag? Ja, uppenbarligen är Pergamus-altaret att finna på Pergamus-museet i Berlin där det återfinns bland de mest kända utställningsobjekten. Men Satans tron behöver även i egentlig mening bli ett altare för att det ska bli riktigt farligt. Spåren efter den ihålliga metall-tjuren är bortsopade och Auschwitch är ett minne blott. Kommer judarnas mardröm att upprepas? Jag tror inte det. Men vi har en annan grupp som likt martyren Antipas i Pergamus-församlingen kommer att få plikta med sina liv för sin tro på JESUS under vedermödan, vedermödans martyrkristna. Hur som helst återfinner du för närvarande Satans tron som en artefakt i sitt limbo i ett museum i Berlin.

Bildstoden (a)

Vi gör en utflykt till Danielsbokens profetia som Nebukadnessars bildstod ger oss för att se hur vi hamnar i Nazi-Tyskland och EU.

Dan 2:31 O konung, du såg i din syn en stor staty, hög och med strålande glans. Den stod framför dig, och den var skrämmande att se. Den första profetian i Daniels bok var kopplad till den bildstod kung Nebukadnessar såg i sin dröm. Denna bildstod var en oerhört stor staty som motsvarade en människa. Bildstoden måste ha varit överväldigande att se på till följd av dess storlek och för att den var bländande för ögonen, emedan dess metaller reflekterade ljuset. Vi läser ju att den var skrämmande att se och hade en strålande glans.

Dan 2:32-33 Huvudet på statyn var av fint guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar. Benen var av järn, och fötterna delvis av järn och delvis av lera. Daniel beskrev hur bildstoden var utformad och sammansatt av olika metaller. Huvudet var av rent guld, bröst och armar av silver, mage och höften av koppar, benen av järn och fötterna en blandning av lera och järn. Vi finner en symbolik i allt detta.

Metallerna i bildstoden blev tyngre ju längre upp man kom. Guld är tyngre än silver, silver väger mer än koppar, koppar är tyngre än järn medan leran väger minst.
Metallerna minskade också i värde ju längre ner man kom.
Under det att bildstodens metaller minskade i vikt ökade de i hårdhet med undantag av leran i fötterna. Bildstoden var tyngst högst upp och fötterna var dess svagaste punkt.

Dan 2:34-35 Medan du såg på den revs en sten loss, men inte av människohänder, och den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. Då krossades alltsammans, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna om sommaren, och vinden förde bort det så att inte ett spår fanns kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden. Daniel beskriver hur Nebukadnessar såg en loss-riven sten som träffade bildstoden på dess absolut svagaste plats, fötterna. Detta resulterade i att fötterna krossades och hela bildstoden rasade samman och förstördes. Bildstoden föll sönder till små partiklar som vinden förde bort till dess att den var spårlöst försvunnen. Stenen som på ett övernaturligt sätt blivit tagen ur ett berg och som träffade bildstoden växte i sin tur till ett stort berg som kom att omfatta hela jorden.

De tre första världsrikena

Dan 2:36–38 Det var drömmen, och nu vill vi säga kungen vad den betyder: Du, o konung, är kungarnas kung. Himlens Gud har gett dig rike, styrka, makt och ära. I din hand har han gett människorna, markens djur och himlens fåglar, var de än bor, och han har satt dig att härska över dem alla. Du är det gyllene huvudet. Nebukadnessar som fått drömmen var själv huvudet av guld som symboliserade det babyloniska världsväldet, Babylon. Nebukadnessar var en suverän envåldshärskare. Han var inte underkastad några lagar och ingen kunde sätta sig upp mot honom. Nebukadnessar utövade ett överlägset ledarskap. Han var en starkare ledare än regenterna i de riken som skulle följa efter det babyloniska riket.

Dan 2:39 Men efter dig ska det uppstå ett annat rike, svagare än ditt, och därefter ett tredje rike av koppar som ska härska över hela jorden. Daniel beskriver bara i korthet de två världsvälden som följde efter det babyloniska riket. Bröstet och armarna av silver symboliserade det medo-persiska världsväldet. År 538 f. Kr övergick det babyloniska riket till det medo-persiska. Bildstodens två armar representerade mederna och perserna. Om detta kan vi läsa i Danielbokens femte kapitel. Att det medo-persiska riket var svagare än det babyloniska innebar att det var underlägset i kvalité, men inte på alla områden. Det medo-persiska riket var större än det babyloniska riket rent geografiskt men saknade en stark central styrning. Medan Nebukadnessar inte var underkastad några lagar utan själv utgjorde lagen var de medo-persiska regenterna underställda Mediens och Persiens orubbliga lag.

År 330 f Kr. övergick det medo-persiska riket till det grekiska riket. Magen och höfterna av koppar symboliserade det grekiska riket. Alexander den store var en ung man med höga ambitioner. Han var otroligt snabb och ett militärt geni. Alexander erövrade hela världen med rekordfart. När han stod på höjden av sin makt sägs det att han grät han över att det inte fanns något mer att erövra. Det grekiska riket var större än det medo-persiska. Men det fanns svagheter i hans styre. Historien bekräftar att det medo-persiska riket och även det grekiska saknade den starka centrala styrning och organisation som det babyloniska riket hade.

Bildstoden (b)

Järn-riket

Dan 2:40 Det fjärde riket ska vara starkt som järn, för järn krossar och slår sönder allt. Så som järn förstör allt annat ska det krossa och förstöra.

Det fjärde riket i Nebukadnessars dröm utgjordes av bildstodens ben och fötter. Metallerna minskade i vikt och värde ju längre ner man kom, men ökade i hårdhet med undantag av leran i fötterna. Benen och fötterna symboliserade romarriket som besegrade ett splittrat grekiskt världsrike. Först präglades detta rike av järnets styrka som krossade och lade under sig allt motstånd. Dess militära styrkor var inte lika snabba som Alexander den stores, men desto mer effektiva. Den romerska armén var känd för dess förmåga att krossa allt motstånd med en järnhäl, vilket vittnar om en ökad brutalitet och hårdförhet. Det romerska riket försvagades dock genom en splittring mellan Västrom och Östrom år 364, vilket bildstodens två ben symboliserade.

Dan 2:41-43 Och att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det ska vara ett splittrat rike. Men det ska ha något av järnets fasthet, eftersom du såg att leran var blandad med järn. Tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, och det betyder att riket ska vara delvis starkt och delvis svagt. Att du såg järnet blandat med lera betyder att människor ska blanda sig med varandra genom giftermål men ändå inte hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.

Fötternas uppblandning med lera visade sedan på ett påtagligt sätt att en ännu större försämring inträffade än delningen av riket. Vad Daniel gör gällande är att det material som formar fötterna inte är av samma slag som benen utan att fötterna är sammansatta av järn och lera, vilket inte fäster bra med vartannat. Järn är starkt medan lera är skört och bräckligt. Daniel tyder detta till att riket är delvis starkt och delvis svagt. De två materialen ska lika lite kunna hålla ihop som människor som förenat sig med varandra ska kunna hålla ihop. Människan var följaktligen på väg mot ett allt större moraliskt sönderfall.

Genom de germanska folkvandringarna upplöstes det kejsarstyrda romarriket. Folkvandringarna gav upphov till ett splittrat Europa. Flera småstater innebar en mycket kraftig försvagning och ledde till romarrikets fall. Dess nedgång skedde successivt under en period på mer än tusen år.

Romarriket fortsätter genom Vatikanen

Men även om det romerska imperiet gick under som politiskt välde omkring år 600, levde dock riket vidare genom dess religion, den katolska kyrkan. Vid kejsare Konstantins makt-tillträde fick kejsaren stort inflytande över kyrkan när Konstantin blev dess överhuvud.

Påvedömet vidgade efterhand sin makt och ökade sin förmögenhet. På 1200:a talet nådde påvedömet sin höjdpunkt. Påven Innocentius III var i stort sett obegränsad i politisk makt. För honom fick hela Europa böja sig. På den tiden kunde påven tillsätta och avsätta konungar. Roms storhetstid under medeltiden är förknippad med den katolska kyrkans.

Roms anda och kejsarkult fortsatte på så sätt genom påvedömet. Alltsedan reformationen har vi dock kunnat bevittna hur en sekularisering ägt rum, vilket inneburit att den katolska kyrkan successivt avyttrats sina egendomar, såsom jordegendomar, skog och byggnader, vilka övergått till profant ägande. Det har inneburit ett avsked från ett samhälle där kyrkan har det sista ordet på alla områden. Betydde denna sekulariserings-process slutet för bildstodens fjärde rike. Var järnrikets stormaktstid över? Nej, likt katten har järnriket haft många liv.

Vi sammanfattar:

Först hade vi republiken Rom som över tid försvagades genom de germanska folkvandringarna.
Sedan följde det katolska storväldet som försvagades genom att Vatikanen fråntogs sin makt genom sekulariseringen.
Slutligen har vi ännu en variant genom Nazi-Tyskland och EU.

Bildstoden (c)

Järn-riket i repris

Dan 2:40 Det fjärde riket ska vara starkt som järn, för järn krossar och slår sönder allt. Så som järn förstör allt annat ska det krossa och förstöra.

Visst kan Nazi-Tyskland ses som ett järn-rike med dess stålkrig som innefattade ofantliga mängder stål. Tänk bara för ett ögonblick på de enorma slagskeppen Bismark och Tirpiz vars vikt var över 50 000 ton med pansar som inga granater eller torpedskott kunde tränga igenom. Tänk vidare på nazisternas gigantiska kanoner som vägde så mycket att de knappt gick att manövrera. Oräkneliga minor, bomber och granater. Massproducerade pansarvagnar och flygvapen. Med en brutalitet och hårdförhet som saknade motstycke. Kulsprutor som mejade ner soldater. Hela Europa som blev satt i brand och allt skrot som blev kvar. Ja, profetian stämmer klockrent in på Nazi-Tyskland.

Efter Nazi-Tysklands nederlag bildades Europeiska Kol- och Stålgemenskapen 1951, vilket var ett första steg mot ett Europas förenta stater. År 1957 inrättas Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) genom Romfördraget, vilket var en föregångare till EU. Året därpå föddes EU, 1958. Bildstodens järn blev uppblandat med lera. Vi kan nu se en betydande försvagning på grund av EU:s demokratiska styrelseskick. EU har visat sig ha det i särklass svagaste styrelsesättet när vi jämför med bildstodens tre första världsvälden.

Först ut var det babyloniska världsväldet som var en absolut diktatur.
Sedan kom det Medo-Persiska världsriket vilket styrdes av lag-styrda regenter.
Därefter följde Grekland som utgjorde en vagga för antikens demokrati.
Där näst kom det kejsarstyrda romar-riket som var en republik med demokratiskt styrelseskick, men inte av det slag vi ser idag. Demokratin begränsades till några få rika, välbeställda och inflytelserika män som fick rösta. Slavar, kvinnor och fattigt folk saknade rösträtt.

Sist ut var Nazi-Tyskland vilket utgjorde en absolut diktatur, vars makt bröts genom krigsnederlaget och utvecklades till ett demokratiskt Europa med det i särklass svagaste styrelseskicket vad bildstoden beträffar. EU präglas av en demokrati där flera ska ha sitt ord med i laget och dela på makten. I dag leds EU av en kvinna som försöker kompromissa ihop motstridiga politiska krafter och jämka olika viljor under långa, svåra och segdragna förhandlingar, så väsensskilt från de tre antikens stormakter vi nämnt. Två ledare från samma land, Adolf Hitler och Ursula von der Leyen, vilken total kontrast. Bildstods-fötternas legering av järn och lera har synnerligen dålig vidhäftning. Här befinner vi oss nu.

Påven har ännu inte spelat ut sin roll. Även om den katolska kyrkans politiska betydelse klingat av är katolicismen en världsreligion av betydelse. Vi har idag militanta religiösa islamister, sekter och kulter som hotar världsfreden genom terrorverksamhet i civilsamhället och religionskrig. Det finns ett behov av en allomfattande världsreligion för att stävja detta och här söker påven fylla en roll som viktig medspelare. Men tillbaka till bildstodens fötter av järn blandat med lera. Vidhäftningen är synnerligen dålig.

Bildstoden (d)

Det femte riket

Du räknar kanske till fyra riken i bildstoden, men när vi ser till bildstoden i dess helhet kommer även ett femte. Detta femte rike kommer sannolikt ha de bästa egenskaperna från de fyra världsväldena i bildstoden.

Först ut har vi arvet från det forntida babyloniska världs-riket vilket säger mig att det femte riket kommer bli en stark diktatur. Som ett politiskt system kommer Babel finnas med ända till slutet, vilket framkommer i Uppenbarelsebokens artonde kapitel. Det femte riket borde rimligtvis styras från Babel, eftersom Babel motsvaras av bildstodens huvud. Det är ju passande att tänka att kroppen styrs från huvudet, från dess hjärna.
Därefter kommer det Medo-persiska riket vilket var känt för sin välfungerade infrastruktur och samhällsorganisation. Dess effektiva kurirpost sades vara snabbare än tranorna. Det Medo-Persiska riket var uppdelat i olika län som ständigt kontrollerades av resande inspektörer, vilka var storkonungens ögon och öron. Detta för tanken till att det femte riket kommer vara ett kommunikations- och kontrollsamhälle, storebror ser dig.
Det grekiska världsväldet hade ett välfungerande krigsmaskineri som lade under sig världen på nolltid. Det säger mig att det femte riket kommer vara en stark militärmakt.
Antikens romar-rike, det medeltida påvedömet och Nazi-Tyskland hade alla det gemensamt att de utövade en hänsynslös hårdhet och brutalitet. Detta är något som även kommer att prägla det femte riket. Men också EU:s demokratiska styrelseskick i vilket man uppenbarligen har stora svårigheter att hålla ihop Europas förenta stater. EU utgör därmed bildstodens akilleshäl.

Bildstoden krossas genom en sten som kommit i rullning. Stenen träffar bildstodens svagaste del, fötterna, vilket motsvaras av EU. Vatikanens allians med det femte rikets politiske makthavare bryts. Legeringen av järn och lera kan inte stå emot kraften från Messias-stenen. Kittet som demokratin utgör kan omöjligen hålla ihop de politiska makthavarna och det religiösa etablissemanget. Vi kommer läsa mer om Babels fullständiga sammanbrott, både det religiösa och politiska, senare i Uppenbarelseboken. Först ryker det religiösa Babel och därefter följer det politiska. När Gud är färdig med det femte riket kommer det vara spårlöst försvunnet.

Himmelriket

Dan 2:44-45 Men i de kungarnas dagar ska himlens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet ska gå under och vars makt inte ska överlämnas till något annat folk. Det ska krossa och göra slut på alla de andra rikena, men självt ska det bestå för evigt. Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte av människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Det sista världsriket, himmel-riket, kommer fullständigt att ersätta alla föregående världsriken. Iscensättandet av det rike Gud kommer upprätta sker när JESUS kommer tillbaka och ställer sina fötter på Oljeberget. Under Millenium-riket kommer det vara helt ideala förhållande eftersom Satan är fängslad och har blivit fråntagen sitt inflyttande. Kristus kommer då tillsammans med sina trogna regera över folken i ett tusenårigt fridsrike.

Dan 2:35 Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden. Den loss-rivna sten Daniel såg komma ner från himmelen kommer likt en snöbollseffekt uppfylla hela jorden. Stenen byggarbetarna missade kommer bli hörnstenen i Millenium-riket. Den byggsten Guds egendomsfolk judarna förkastade och den prostituerade världskyrkan valde bort kommer alltså utgöra själva hörnstenen. I det kommande Millenium-riket bygger allt helt och hållet på JESUS Kristus.

Tyatira-församlingen (a)

Upp 2:18 Skriv också till församlingens ängel i Tyatira: Tyatira låg i ett rikt och bördigt jordbruksområde. Staden var känd för sin produktion av purpurfärg. Vid aposteln Paulus första möte med Europa träffade han i Filippi en affärskvinna vid namn Lydia som var från Tyatira och handlade med purpurtyger. Lydia tog emot evangeliet och lät döpa sig. Vi har inget nedskrivet om hur evangeliet kom till Tyatira. Men det är inte otänkbart att Lydia genom sitt vittnesbörd förde evangeliet till Tyatira. Lydia var sannolikt insomnad när brevet skrevs.

Tyatira betyder ständiga, kontinuerliga offer, vilket var ett förstadium till katolikernas mässa och transubstantiation, där JESUS offras om och om igen. Själva namnet indikerar att falsk religiositet tagit över i församlingen.

Detta säger Guds SON, som har ögon såsom eldslågor, och vars fötter liknar skinande malm: JESUS beskriver här sin Gudom. Han introducerar sig här som domaren vilken vet allt. I Jobs bok läser vi:

- Inga tankar är dolda för honom (Job 42:2).

JESU fötter liknade malm. I Skriften symboliserar malm Guds dom. FADERN har överlåtit all dom åt SONEN (Joh 5:22).

Upp 2:19 Jag vet om dina gärningar och din kärlek och din tjänst och din uthållighet och dina gärningar, och de sista är fler än de första. Observera formuleringen: JESUS kände deras verk, inte sitt verk genom dem. Med andra ord stod deras engagemang och alla deras aktiviteter för ett socialt evangelium.

- Jag vet vad du gör. Du gör en massa positiva saker, men det blir bara värre och värre.

Upp 2:20 Men jag har några få saker emot dig: att du tillåter kvinnan Jesabel, som säger att hon är en profetissa, att undervisa och förleda mina tjänare till att bedriva otukt och äta av det som är offrat åt avgudarna.

Det är inte otänkbart att Jesabel var en kvinnlig ledare i församlingen och att hennes dominanta position härrörde från Lydia, som sannolikt bringat evangeliet till Tyatira.

Jesabel var troligtvis inte denna kvinnliga ledares egentliga namn. Jesabels namn var synonymt med ett korrupt sinne, omoral och avgudadyrkan. Likt Gamla Testamentets föregångare var Jesabel en manhaftig kvinna som tog saken i egna händer. Jesabel fick eller gavs en position i vilken hon fick utrymme till att undervisa. Hon var en själv-utnämnd profetissa.

- Hon säger själv att hon är en profetissa.

Jesabel gav sina egna ord samma auktoritet som Skriften. Men Jesabels lära stod i motsats till apostlarnas undervisning avseende otukt och avgudaoffer (Apg 15:29) och att en kvinna inte ska undervisa (1Tim 2:12). Likt Gamla Testamentets Jesabel introducerade hon sitt eget prästerskap förknippat med sexuella omoral och religionsmingel.

Gamla Testamentets Isebel var hustru till den ogudaktige kungen Ahab. Hon var den som introducerade avgudadyrkan i Nord-riket, vilket fick till följd att folket tillbad Baal. På så sätt begick de andlig otukt. Församlingen är trolovad med Kristus. Det innebär att vi behöver vara helt trogna JESUS och endast tillbe honom. Tillbedjan av allt annat är detsamma som andlig otukt. HERREN sa till Israels barn att de inte skulle ha några andra gudar jämte honom och detsamma gäller för oss. Vi ska inte böja oss ner för att tillbe några avbilder eller statyer av det som är i himlen eller på jorden. Det är vad lagen säger. Lagen förbjuder därmed ikoner och krucifix. Genom Nya Testamentets Jesabel bringades små avgudar in i hemmen. Kristna i Tyatira tillbad dem och sökte vägledning av dem, vilket fick katastrofala följder. JESUS vill ha oss helt för sig själv. Han accepterar ingen konkurrens på detta område.

Tyatira-församlingen (b)

Upp 2:21 Och jag har gett henne tid att omvända sig från sin otukt, men hon gör inte sinnesändring. Jesabel var själv involverad i de synder hon gav fritt spelrum för och lärde ut. Till den allra värsta i detta religiösa system erbjöd JESUS tid för sinnesändring och korrigering, men hon vägrade. Förhållandet var statiskt. Jesabel var inte bara en person utan ett systemfel. Samma fel äger fortfarande rum i dag var helst detta system finns.

Upp 2:22-23 Se, jag ska lägga henne ner på sjukbädden, och de som bedriver hor med henne ska komma i stor nöd om de inte omvänder sig från sina gärningar. Och hennes barn ska jag låta döden dö. En avskräckande företeelse. JESUS påkallar vår uppmärksamhet:

- Se!

Brott mot äktenskapslöftet innebär att man syndar mot sin egen kropp (1Kor 6:18). Den som har en sexuell relation med någon utanför äktenskapet blir en kropp med den personen (1Kor 6:16). Det heter ju:

- De två ska bli ett kött.

Därför hade många blivit sjuka i korintier-församlingen. Flera hade till och med somnat in. (1Kor 11:30).

Observera att JESUS tillät sjukdom drabba Jesabel som konsekvens för hennes otrohet.

Domen över denna kvinna och alla de som gör gemensam sak med henne är redan avkunnad förutsatt det inte blir någon verklig förkrosselse och sinnesändring.

Alla församlingarna ska veta att jag är den som rannsakar hjärtan och njurar. Människan ser till det yttre medan JESUS ser till vårt allra innersta, till vårt hjärta och våra motiv.

- Jag är den som rannsakar de djupaste delarna av din varelse.

Och jag ska ge var och en av er efter hans gärningar. Brevet började med vad vi kan åstadkomma i vårt bästa, såsom våra gärningar, vår kärlek, vårt tjänande och vår uthållighet. Men det är otillräckligt och håller inte måttet. Påven talar om vårt gemensamma goda, men vi har ingen egen medfödd godhet. JESUS sa att ingen är god utom en, och det är Gud.

Upp 2:24 Men till er säger jag och till de andra i Tyatira, som inte har denna lära och inte har lärt känna Satans djupheter, som de kallar det. Jag ska inte lägga någon annan börda på er.

Brevet var inte i första hand adresserat till församlingen i sin helhet utan till den grupp, den kvarleva, som inte var involverad i detta falska religiösa system.

Upp 2:25 Men håll fast vid det ni har till dess jag kommer. JESUS instruerade denna grupp av heliga i församlingen om hur de skulle förhålla sig till den förrädiska religiositet som uppstått.

- Håll ett stadigt tag om min lära, Andens liv och nådens budskap. Jag kommer snart, oanmält. Håll därför fast vid detta tills jag kommer.

Upp 2:26-28 Och den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet. Vilka gärningar? Våra gärningar, vad vi kan åstadkomma? Nej, vid JESU gärningar. När du tjänar JESUS belönas du för de gärningar han gör genom dig.

Honom ska jag ge makt över hedningarna, och han ska styra dem med järnspira, och såsom lerkärl ska de bli krossade. Vi förflyttar oss här till Millenium-riket. Allt i den här världen kommer bli som lerskärvor. Under Millenium-riket kommer övervinnarna samregera med JESUS över nationerna.

Och jag ska ge honom morgonstjärnan. I det andra Petrus-brevet läser vi:

- Och desto fastare har vi det profetiska ORDET, som du gör väl att ge akt på liksom på ett ljus som skiner på en mörk plats, till dess att dagen gryr och morgonstjärnan går upp i ditt hjärta (2Petr 1:19).

Upp 2:29 Den som har öra må höra vad Anden säger till församlingarna. Från Hebreerbrevet hämtar vi följande varning:

- I dag, om du hör Andens röst, så gör inte ditt hjärta hårt (Hebr 3:7-8).

Medeltidens påvekyrka

Upp 2:24 Satans djupheter, som de kallar det. Budskapet till församlingen i Tyatira verkar ha förebådat kyrkohistorien under medeltiden innan den protestantiska reformationen. Under denna period blev kyrkan korrupt på grund av att den försökte kombinera kristen tro med hednisk filosofi och religion. En hel del av de kyrkliga traditionerna kan direkt spåras till liknande ceremonier inom de hedniska religionerna.

Vid denna tid började man tillbe JESU mor Maria, vilket ledde till att man upphöjde henne till en nivå av kvinnlig Gudomsstatus och medfrälsare med Kristus. Som himmelens drottning blev Maria i kristen tappning en babylonisk Semiramis. Kyrkan lärde att bönen skulle bes genom Maria förutom ingen frälsning var att finna. JESU mor blev himmelens drottning – Korset blev ett krucifix - Kristi lära blev kyrkliga dogmer.

Tyatira = ständiga, kontinuerliga offer. Prästen sades ha befogenhet att under mystiska former kunna mana fram JESU kropp under nattvarden, där JESUS om och om igen offrades för våra synder. För att citera Blaise Pascal:

- JESUS ska vara i dödskamp ända till världens slut (Pascal).

Men inte så, med ett enda offer utplånade JESUS synden en gång för alla (Hebr 9:26).

Den obibliska läran om skärselden öppnade upp för att man kunde köpa sig syndernas förlåtelse. Prästen fick ensam rätt till att förlåta synder och utmäta straff för de synder som blivit begångna genom botgöring. Genom avlatsbrev la man ekonomiska bördor på fattigt folk och plundrade dem på pengar. Avlatshandeln drevs som en ren affärsverksamhet till att förse präster och kardinaler med ofantliga rikedomar samt finansiera dyra kyrkokatedraler, såsom Petrus-kyrkan i Rom. Genom att vallfärda till Rom eller betala en summa pengar lärde prästen att man kunde köpa sig fri från syndens straff och skärselden. För att göra avlatshandeln ännu mer lukrativ lärde prästen att man även kunde köpa avlat för döda och på så sätt befria dem från skärseldens kval.

Under medeltiden utvecklades det katolska prästväldet till ett mäktigt system med påven och Vatikanen i toppen som förfogade över ofantliga rikedomar och en i stort sett oinskränkt makt. Genom inkvisitionen blev den katolska kyrkan den genom tiderna i särklass största förföljaren av judar och sanna kristna, vilket är historiskt väldokumenterat.

Den katolska kyrkan störde sig i så hög grad på engelske bibelöversättaren John Wycliffe att de efter hans död grävde upp hans döda kropp och brände den på bål som en kättare. Bakgrunden var att Wycliffe hade gjort det som enligt den katolska kyrkan var högst otillåtet, nämligen att översätta den latinska översättningen av Bibeln till engelska. Ett sådant tilltag sågs inte med blida ögon av påven, som under århundraden förbjudit vanligt folk att ha tillgång till Bibeln. Folk var hänvisade till att lyssna på prästernas falska förkunnelse.

Det finns dock ljus i det medeltida mörkret. Flera ädla karaktärer var att finna under denna period av församlingens historia, både inom och utanför de etablerade kyrkorna. Vi har övervinnarna. Johan Huss och Jerome av Prag som hjältemodigt led martyrdöden. Lolliterna, de märiska bröderna, med flera enskilda och grupper som blev svårt förföljda.

Upp 2:25 Men håll fast vid det ni har till dess jag kommer. Denna vers i brevet till församlingen i Tyatira indikerar att de katolska och ortodoxa kyrkorna kommer finnas med ända tills slutet. Det är kyrkosystem som existerar än i dag. De icke ångerfulla inom dessa kyrkor kommer att gå genom vedermödan på grund av sin andliga otrohet. Räddningen är om de gör sinnesändring. Då kommer de undfly den kommande vredesdomen. Endast en kvarleva inom dessa kyrkosystem kommer bli frälst undan vreden.

Starka kvinnor

Första gången namnet Tyatira dyker upp i bibeln är i samband med att en affärskvinna från Tyatira vid namn Lydia, som kommit till tro, erbjöd Paulus att vara inneboende hos sig. Lydia utmanade aposteln.

- Om ni anser mig vara en kvinna med heder så flytta då in till mig (Apg 16:15).

Paulus föll till föga. Det var svårt att stå emot ett sådant argument. Sannolikt var det just Lydia som förde evangeliet till Tyatira.

Vi kommer sedan till en annan stark kvinna vid namn Jesabel som verkar att ha tagit över helt i Tyatira-församlingen. Denna falska profetissas framskjutna position i Tyatira-församlingen gav näring både åt korrupt moral och lära. Det är inte otänkbart att Jesabels dominanta position härrörde från just Lydia.

Därefter har vi medeltidens starka kvinnor. Ikonbilden var den obibliska upphöjelsen av Maria som himlens drottning. Jungfru Maria och JESUS-barnet i symbios. Vårt svenska skyddshelgon heliga Birgitta, som hon kallas, var en kvinna som innehade en maktställning i samhället. Hon påstod sig fått uppenbarelser från Gud. I en syn påstår sig Birgitta sett hur ikonen Maria satte en krona på hennes huvud. Hon kände sig kallad att vara Kristi brud och språkrör. Hennes uppenbarelser innehöll den ena galenskapen efter den andra. Bland annat talade hon med döda. Inget annat än Satans djupheter, med andra ord en mystisk kunskapslära.

Vi kommer slutligen till ett för många kärt helgon Moder Teresa. Lovprisad och hedrad av kristna ledare över hela världen. Berömd för sitt outstanding sociala arbete bland Calcuttas fattiga. Hennes tillrättavisning av västvärlden för vår slapphänta hållning när det gäller abort borde få oss att skämmas. Men hon gick helt lost när det gällde evangeliet. Lyssna på hennes häpnadsväckande uttalande:

- Jag vill då tro att jag är omvänd. Men jag tror inte det du tror. Tar vi emot Gud när vi står ansikte mot ansikte med honom, ja, då omvänder vi oss. Vi blir bättre hinduer, bättre buddister, bättre muslimer, bättre katoliker, bättre oavsett vad vi är.

Inget annat än ren och skär religions-synkronism.

För att knyta den historiska ihop påsen lite. Gamla Testamentets manhaftige Isebel som introducerade avgudadyrkan, var ute efter att döda HERRENS profeter, förfalskade sin mans underskrift som ledde till ett lönnmord av en Gudfruktig man var en föregångare till våra dagars militanta feminism. En feminism som sköljt över oss i den ena vågen efter den andra, tagit stora kliv in i kyrkorna och som lett fram till homosexualisering och genus-nivellering.